hej!

jag kom på igår att jag inte skrivit i bloggen sedan jul. medan alla andra tagit tag i sina årsresuméer har jag helt enkelt tagit en paus. skönt. men nu är jag back on track. jag tycker att årsresuméer, månad för månad, hur man än gör dem, oftast blir väldigt amatörsmässiga och tänkte därför att det kanske kunde räcka med den simpla men ändå ganska intressanta listan "sammanfattning 2008" för att blicka tillbaka på mitt år. men efter att ha fyllt i denna väcks minnena ett efter ett och det är helt otroligt hur mycket både bra och dåligt man hinner med på ett år - och hur fort man glömmer det. tills man börjar rota bland minnena och bilderna. jag kom fram till att det helt enkelt inte räckte med listan. så här kommer därför en utvärdering av mitt 2008, berättelser om det roligaste och tråkigaste som hänt i år samt vad jag lärt mig, vad jag tänker glömma och vad jag tänker ta med mig till nästa år.

när mitt år började var jag lycklig. lycklig för att jag hade (och har) världens bästa pojkvän, för att nyårsafton blev helt sjukt lyckat och för att jag äntligen fått min stora, jättestora garderob som jag velat ha så länge. att helt själv få bestämma hur min nya garderob skulle se ut var ren lycka efter att ha stått ut med min gamla pyttelilla sak! haha

den andra eller tredje dagen på året åkte jag till henric i mariannelund, den dagen minns jag som en av de mysigaste på hela året. jag var lycklig, som sagt.

februari var också en bra månad. jag begav mig för första gången till statt i tranås tillsammans med ida, becka, sofie och matilda. och vilken kväll det blev. förfest hos en trevlig kille som knappt någon av oss kände. det var inte alltför nyktert men kul hade jag.

 25 februari firade jag ett år med henric. vilket kändes helt overkligt och fortfarande gör. ännu mer overkligt känns det att det är snart är två år. men det var en väldigt mysig kväll i vilket fall som helst.
 

första mars var jag på en väldigt konstig fest i en liten lokal mitt ute i bushen (ingatorp) med en hel massa onyktra personer. filips 18-årsfest. vet inte riktigt vad jag ska säga om den. jag hade inte tråkigt men det bästa ordet att beskriva festen med är nog konstig. jag minns den i alla fall.

jag vet att det var kallt i mars och att jag gick massa mysiga promenader med henric som allt som oftast slutade med att vi hamnade på trampolinen på campingen. fråga mig inte varför men mysigt var det och lycklig var jag. självklart umgicks jag också med mina fina vänner. fredrikke var hemma på sitt sportlov och vi firade med tjejmiddag. så sjukt mysigt. tack för att ni finns.

i samma veva var det melodifestival och lasse lindh släppte i och med det sin nya låt "du behöver aldrig mer vara rädd" den är så fin och så oskyldig och har kommit att betyda mycket för mig.

i slutet av mars, över påsk, var jag med om en av de coolaste sakerna jag upplevt. konståknings-VM i göteborg!  för dem som inte är så insatta kanske det är svårt att förstå hur stort det var, men sporten är sjukt stor utomlands och alla världsstjärnorna var där. vi hade perfekta platser under herrarnas final och det var så jäkla häftigt. stämningen när 10 000 personer stod upp och klappade till kristoffers saturday night fever program och även åt adrian (de svenska elitkillarna) var sjuk. och när stephan lambiel åkte var jag salig. det kändes nästan ända in i hjärtat. han kommer alltid att vara bäst. det går inte att förklara. efteråt tog vi kort med en av de mest omtyckta -och snyggaste av dem, brian joubert. efter det var mia var nöjd, men jag ville träffa stephan och becka kevin van der perren. på mcdonalds fick becka sin dröm uppfylld men stephan såg vi inte röken av.. men det gjorde inte så mycket :)

dagen efter var det galan. som jag faktiskt blev lite besviken på.  det inte kändes inte som att åkarna orkat lägga ner så mycket energi på de programmen. de allra flesta åkte till lugna låtar vilket var jättetråkigt. på galan får man ju showa hur mycket man vill.. dock var det några som var riktigt roliga att titta på.

bara några dagar efter VM fortsatte det roliga för mig i och med att jag åkte upp till sälen och lindvallen med mamma, pappa och henric. stugan var alldeles för liten men det var underbart att få komma ut i backarna igen! och att få umgås med henric i en hel vecka.
  

i april kom solen och alla var lyckliga. i alla fall jag. jag blir nästan automatiskt det när den första vårsolen tittar fram. den första riktiga vårdagen tillbringade jag med henric, precis som förra året. ett kärt återseende av vårsolen tillsammans, underbart. jag blev bjuden på mjukglass och allt var bra.

sen var det åter dags att bege sig mot tranås med mina kära vänner. den här gången hamnade vi på förfest (efter vår egna förfest) hos en annan tranåskille. därefter begav vi oss mot statt igen. men efter att ha konstaterat att det inte verkade vara en käft där inne så stannade vi utanför, på torget, köpte mat av den söta korvgubben och lärde känna nya trevliga människor! bra kväll!

i slutet av april började ju såklart snacket att gå om vad som skulle hända på valborg. eftersom jag anser att supa på valborg är överskattat, det har bara lett till tråkigheter för min del, och eftersom jag saknade den mysiga valborg man hade förut så firade jag och henric i lugn och ro.

i maj kom sommaren på riktigt. det var förmodligen den bästa månaden det här året. det var som om maj var årets sommar. jag hade otaligt många mysiga grillkvällar tillsammans med alla möjliga härliga människor, vi var på rix fm festival, jag var i nyköping hos min bror med henric, jag var på musikalkonsert med henrics mammas kör i vetlanda, jag firade robin brodd som fyllt 18, och becka förstås!, jag hade sleepover med tjejerna, jag var på eksjömässan och brände samma dag min ena axel riktigt ordentligt, jag låg ute och solade i princip varje dag, jag hängde vid den nya glasskiosken på torget och i långanäs, jag var på min systerdotters konfirmation och skolan var bara soft med världens bästa mentorer som bjöd på glass på mentorstiderna i princip helt utan anledning. och allt detta i solsken! jag bara njöt av det härliga vädret och mådde så himla bra.

första dagen i juni, sommar på riktigt, värmen höll i sig och vi begav oss ut till rikard i bellö för att åka vattenskidor, sola, bada, grilla och bara ha det bra. så sjukt underbar dag! tack för den! snart kom studenten och man var avundsjuk. samma dag fyllde malin 18, det var fortfarande underbart väder och hon hade en hejdundrande 18årsfest! veckan efter kom skolavslutningen som avslutades med stor, oväntad fest hos sandra. och jag hade himla trevligt
             

dagen efter bar det av mot hultsfred. jag hade några av årets bästa stunder där. men kort sammanfattat lärde jag mig:
1.  se till att du har tillgång till husvagn

2. ha med dig sjukt mycket och varma kläder för det blir svinkallt på nätterna
3. se till att du har någon du vet att du alltid kan vara med

4. ha med dig en ryggsäck istället för en otymplig bag

jag blev så sjuk under de dagarna så därför tyckte jag just då att det inte kändes så himla roligt. men trots allt så fanns ju de stunderna som jag inte kommer att glömma. här kommer dem!

- håkans spelning natten till den 15 juni. heelt underbart! längst fram av 20 000 pers, jag hade inte sett håkan sen 2006 och att för första gången få höra låtarna från nya skivan live var alldeles fantastiskt. det kändes som om håkan var min bästa vän. och han gav mig verkligen den lycka jag just då behövde. allt var så fint och så bra. johanna kom fram för att jag skulle slippa behöva stå själv. och jag grät för allt var så himla fint. att jag saknade henric så sjukt mycket gjorde bara texterna mer betydelsefulla. jag sjöng med i håkans fina texter, tänkte på alla jag tycker om och kände att jag verkligen levde.

- takida dessförinnan var också riktigt bra! glad att jag fick se dem live. trängas med massa människor men samtidigt vara med en hel hög underbara. curly sue var så bra!

- hives och timo var också helt sjukt roliga spelningar och jag umgicks med bra människor som jag tidigare inte känt så väl

- mange med sonja och nattaya var förstås också roligt som tusan

- och när jag fick prata med daniel adams ray (snyggingen i snook) och när han signerade mitt band och vi tog bild

- sist men inte minst alla stunder i och utanför husvagnen, när vi bara chillade och skrattade åt alla konstiga människor

allt som allt så var hultsfred väldigt bra. så det blir nog att åka dit i år igen. dock ska jag lära mig av misstagen jag begick förra året.

        

sista natten i hultsfred fanns det ingen sovplats, så vi satt i princip på några andra i husvagnen och somnade till sist av utmattning. klockan fem på morgonen ringde jag pappa och bad honom komma och hämta oss. jag kom hem och gick och la mig klockan sju på morgonen. sov till klockan sex på kvällen och gick direkt till kyrkan på konsert med hemvärnet. och jag var så himla lycklig över att få se henric igen. träffade honom dagen efter och kände mig verkligen mer kär än någonsin.
förutom det så var jag som sagt sjuk och mådde inget vidare alls. dessutom var jag tvungen att gå till jobbet. det var några ganska jobbiga veckor. men det funkade ändå. jag hade något att göra och jag var dessutom så galet kär. att jag följde med henric till skåne på midsommar istället för att åka till öland berodde på att jag var sjuk. jag hade sån sjuk beslutsångest men jag känner i efterhand verkligen att jag valde det rätta. för mysigare midsommar kan jag inte minnas, allt var perfekt.
    

när jag jobbat klart mina fyra veckor kom belöningen. kroatien! och det var verkligen helt sjukt underbart. jag är så tacksam för att mamma och pappa bokade den resan. landet var så himla vackert och jag kan inte komma på när jag njöt så mycket som den veckan. underbart hotell, underbar strand, all inclusive, underbar mat och underbara utflykter.

men på vägen hem saknade jag allt där hemma så galet mycket. henric, vännerna, min säng, allt. och det kändes som om jag hade missat så mycket. och när jag kom hem verkade det visa sig att jag haft rätt. massor hade hänt under den tiden jag inte varit hemma. men när jag kom hem var det dött, totalt dött. jag mådde så himla dåligt. egentligen vet jag inte exakt varför, men det började då. och fortsatte med att jag varken visste upp eller ner, hur det skulle kännas när man var kär eller varför jag levde. det var verkligen en konstig tid. där jag hade alldeles för lite att göra men tänkte alldeles för mycket. jag förstörde verkligen för mig själv den tiden men jag kunde inte ta mig ur mitt dåliga mönster. det var verkligen en hemsk tid. jag vaknade varje morgon och kände mig så sjukt ensam, ingen henric hemma, knappt några vänner och inga föräldrar. jag var lämnad ensam med mina hemska tankar och funderingar över livet. det dåliga vädret kom också lite som en chock när jag hem från kroatien. regn, regn och regn. jag var deprimerad. det låter kanske löjligt, men jag var verkligen det. mitt tankemönster var verkligen illa och skadade mig så.

 jag var i linköping med henric, det var verkligen inget fel på de dagarna men jag kunde inte skaka av mig obehaget. jag pratade med henric om hur jag mådde och i slutet av månaden begav jag mig till öland med familjen för eftertanke. det var ganska sköna dagar men återigen missade jag massor som hände där hemma. det var som om alla hade bildat någon slags konspiration emot mig. bara när jag inte var hemma skulle de hitta på saker. helt inbillat, jag vet. men det var verkligen så det kändes.

augusti kom men jag mådde fortfarande inte bättre. jag försökte sysselsätta mig och var på en del fester och i sonjas stuga, men tankarna slutade inte jaga mig. jag åkte till henric i kalmar när han vår på läger i nån slags panikångestattack och fast det hade kunnat vara så bra kändes allt skit. jag kan inte förstå var det var med mig, samtidigt som jag gör det. ibland blir det bara för mycket och man kan inte tänka klart. att en av förra årets bästa dagar inträffade när jag var och hälsade på henric i kalmar gjorde inte saken bättre. jag trodde väl att allting skulle lösas där, som ett mirakel. men det gjorde det inte. jag visste inte vad jag kände. jag var så orolig att jag inte kunde äta. det som behövdes var att ta tag i mig själv.  någon gång i slutet av månaden efter x antal gråtanfall och massor av tankar lyckades jag samla mig en aning, hitta mig själv och komma underfund med en hel del saker. när vi åkte till danmark mådde jag bättre.
   
          

i danmark mådde jag verkligen bra. det kan vara jobbigt att bo åtta tjejer i en pytteliten stuga, väldigt jobbigt. men det blev trots allt en väldigt bra vecka som var lite av vändningen. vi gjorde så himla mycket saker, så himla mycket roliga saker, att jag inte kan ta upp allt här och nu men jag är i alla fall tacksam för att jag fick den där veckan med mina bästa vänner, ni vet ju allt som hände. och för er andra ska jag ladda upp några bilder. alldeles för långa telefonsamtal till henric med tanke på att jag var utomlands blev det också.. men det tror jag faktiskt att det var värt.
                    
   
sedan jag kom hem från danmark har jag kämpat för att ta mig upp igen, kämpat för att få det liv jag vill ha, kämpat för att vara positiv och för att få ett bra självförtroende. kämpat för att jaga bort de jobbiga tankarna och leva i nuet. kämpat för att få  veta vem jag är och vad jag känner. det har lyckats och jag så glad och stolt över det.

när jag kom hem firade jag ett och ett halvt år med henric. han bjöd mig på mat på tokyo och jag kände mig lycklig igen. stadsfesten svepte som en våg över eksjö stad! det var verkligen en big happening och lyckat blev det. lyckligast var jag på lasse lindhs akustiska lilla konsert, men det har jag berättat om så många gånger innan så jag tror jag låter bli det nu.

skolan började och jag började träna med eksjö gymnastiksällskap. yoga, core och aerobic.

jag fyllde 18 och hade en underbar födelsedag. jag fick plötsligt gå ut och festa vilket nog var den största förändringen förutom att jag fick mitt eget internetbankskonto och fick ta körkort, som jag också senare gjorde. jag hade en liten fest med nära och kära och jag kände vilka människor det är som finns i mitt liv och också vill göra det. jag fick fina presenter så som handbojor och vitt vin.

det blev höst och träden blev så vackra. solen sken ganska ofta och jag mådde bra. arbetet med mizaction uf började. jag gick ut första gången med mia, becka och nikki i nässjö och hade verkligen en rolig tid. jag åkte till min storebror i göteborg och handlade upp mina födelsedagspengar. perfekt shopping inför hösten.

i oktober var jag på håkan igen, med sandra och rikard. vilket var mycket trevligt. sandra fyllde 18, maskinen var på hotellet och det vart studentfest. sen kom höstlovet och henric lämnade mig hemma och åkte till new york. det var inget jätteroligt höstlov, men jag klarade mig bra.

i november fyllde både ida och sonja år. och halloween var en verkligt lyckad utekväll! i slutet av månaden åkte jag till lisebergs julmarknad med henric. det var verkligen mysigt.

jag känner att jag har haft en bra höst och det är jag lycklig över.

i början av december klarade jag mitt körkort och var så glad, jag var på fiestas julfest, det var julbazar och jag lussade för lärarna med klasskompisarna. så himla kul alltihop. julstämningen smög sig på och varje dag efter skolan mös jag med mitt duntäcke, glögg och julradion.

men en av dagarna i december slutade mitt liv att vara sådär lyckligt som jag kämpat sedan augusti med att få det. det kändes som om någon slet ut mitt hjärta och trampade på det. som om någon tog mitt lyckliga liv ifrån mig. henric hade en dålig period och visste inte vad han kände. jag önskade mer än något att allting skulle bli som vanligt. det var verkligen jobbigt. men han har fått tid för sig själv nu och jag förstår att han behöver få tänka precis som jag behövde det. och nu, efter jullovet känner jag mig lycklig igen. ibland behövs en tankeställare och jag har min pojkvän tillbaka. min prins :)

mitt år kunde ha varit bättre. men jag är tacksam för alla de lyckliga stunder jag fått uppleva, det är dem jag kommer att ta med mig. jag har lärt mig mycket och jag kämpar på bra. jag hade tänkt att fortsätta så här. snart kommer en spåning inför 2009..