älskar den här sommaren

som ombyte mot det mysiga eksjölivet med ett helt hus att bo i,

serverad mat och häng med fina vänner har jag fått

bada i soluppgången på kos, härja och se massa bra spelningar

på peace and love och nu senast befinna mig på malta i en vecka.

som jag njutit i kvällssolen på takterassen,

av godaste laxpastan, på vackra mysiga paradise bay

där vi tumlade runt bland vågorna i det turkosa vattnet

för att sedan ta plats i världens skönaste solstol med en smoothie i handen

och vinden i håret, av att sitta på golvet på balkongen och äta

en takeaway spaghetti bolognese till tonerna av gubben vid hotellet

bredvid som sjunger 'i just can't help falling in love with you'

medan tjejerna gör sig iordning, dricka pina coladas,

känslan av att det inte spelar nån roll om jag dansar på borden tills solen går upp.

ibland är jag väldigt lycklig över att jag får vara jag.

älskar den här sommaren. som ombyte mot det mysiga eksjölivet med ett helt hus att bo i, serverad mat och häng med fina vänner har jag fått bada i soluppgången på kos, härja och se massa bra spelningar på peace and love och nu senast befinna mig på malta i en vecka. som jag njutit i kvällssolen på takterassen, av godaste laxpastan, på vackra mysiga paradise bay där vi tumlade runt bland vågorna i det turkosa vattnet för att sedan ta plats i världens skönaste solstol med en smoothie i handen och vinden i håret, av att sitta på golvet på balkongen och äta en takeaway spaghetti bolognese till tonerna av gubben vid hotellet bredvid som sjunger 'i just can't help falling in love with you' medan tjejerna gör sig iordning, dricka pina coladas, känslan av att det inte spelar nån roll om jag dansar på borden tills solen går upp.  ibland är jag väldigt lycklig över att jag får vara jag.

idag när jag satt och tittade på allsång på skansen på jobbet slog det mig att jag älskar mina vänner så jag nästan spricker, kan haft något att göra med timbuktus sommarprat. världens finaste människor är ni. tänk att jag inte skulle orka en dag om jag inte visste att ni fanns. så underbart att umgås med fyra av mina bästisar som jag inte kunnat träffa de senaste nio månaderna. ja, det var väl typ det jag hade att säga ikväll. ta hand om er!

sadness is a blessing
sadness is a pearl
sadness is my boyfriend
oh, sadness i'm your girl

jag är verkligen inte van vid att vara själv på kvällarna. mina första 19 år bodde jag tillsammans med mamma och pappa och det senaste året har jag bott ihop med tre tjejkompisar. tidigare somrar när jag varit ensam hemma har jag haft en pojkvän att bjuda hit, eller åtminstone ringa. som tur är har jag hängt med fina vänner senaste kvällarna, men när de går hem lämnar de ett sånt tomrum. har inga som helst problem med att vara ensam dagtid. men det är nåt med att inte ha någon att säga godnatt till. livet liksom kommer över en. inser att här och nu är min tid, inte någon annan gång. det är läskigt, men som tur är har jag hittat nog med trygghet i mig själv för att kunna somna gott.

hoppas ni också gör det <3

- titta på project runway

- fastna i anna hibbs blogg

- käka spaghetti och köttfärsås

- ligga på altanen och sola

- läsa en flickfotografs bekännelser

NOOOT

det kom ett skyfall innan idag, men nu har det spruckit upp och blivit en riktigt fin sommarkväll. är jättesugen på grillkväll med ett härligt gäng och några cider. men behöver verkligen ta det lugnt, det har varit sånt fläng på mig den senaste tiden. förkylningen vill inte riktigt släppa taget och imorgon börjar jag jobba halv åtta. tur då att sveriges kanske två finaste herrar underhåller mig i rutan.

finaste stunden inträffade, inte helt otippat, på håkankonserten där alla använde det absolut sista av sina hesa festivalröster och hoppade i sina smutsiga converse tills fötterna värkte. han spelade 'kärlek är ett brev skickat tusen gånger', 'vid protesfabrikens stängsel' och 'känn ingen sorg för mig göteborg' i följd i slutet på konserten. under den tiden hann jag återuppleva ett krossat hjärta, känna ångest och lättnad över att det finns människor som delar denna ångest med mig samt hoppa och skrika av lycka och kärlek till livet. allt detta med tårarna rinnandes ner för kinderna.

finaste mellansnacket stod, kanske lite mer otippat, daniel adams ray för. 'jag kan inte ens ta tonen c. och som ni hör är jag inte heller något vidare på att predika. men jag kan sjunga en sång som handlar om att det är våra brister som gör oss till människor'

galnaste stunden var lätt att stå mitt i en dansande deadmau5-publik, roligaste stunden när amanda på fullaste allvar fick för sig att det var strokes som gjort 'vart ligger landet där man böjer bananerna' (hahaha) och sjukaste stunden var när vi blev erbjudna skjuts hem till campingen av en vit limousin.